Forskningsprojekt vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR)

Invandrade mödrar – rasifierade barn. Vägval, konflikter och visioner

Hur ser kopplingen ut mellan migration och rasism? På vilket sätt kan mödrars överföring av minnen, värderingar samt materiella och symboliska resurser till sina söner och döttrar bidra till att hantera vardagsrasism och diskriminering? 

Finansiär: Vetenskapsrådet (Projektbidrag för forskning om rasism) 

Arga vita män?

Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner​.

Finansiär: Vetenskapsrådet (ca 4 000 000 kr).

Radikalisering och våldsbejakande extremism

Syftet med projektet är att undersöka framväxten, omständigheterna kring, och konsekvenserna av, talet om radikalisering/våldsbejakande extremism på fyra arenor: politiken, säkerhetstjänsten, akademin och nyhetsmedia.

Finansiär: Vetenskapsrådet, 3 000 000 kr.

Drömmen om automatiserad neurobiologisk krigsföring: Den amerikanska militären och framtidens krig

Inom den amerikanska säkerhetssektorn har neurobiologiska idéer om krig, våld och radikalisering alltmer kommit att sammanlänkas med teknologi om artificiell intelligens. Projektet undersöker vad denna sammankoppling gör politiskt möjligt: hur den definierar den mänskliga hjärnan som ett hot i sig, öppen för automatiserad extern påverkan; hur den legitimerar en ökad säkerhetisering av liberala samhällen samt vilka tekniker till övervakning och mänsklig påverkan som utlovas.

Finansiär: Vetenskapsrådet, 3 150 000 kr

Metodologiska laboratorier

Syftet med projektet är att utveckla etiskt och vetenskapligt hållbara metoder, för att mäta diskriminering på grund av ras, etnicitet och religion på nationell nivå.

Finansiär: Vetenskapsrådet, 5 000 000 kr.

Illustrationer av människan som art och ras i vetenskapliga publikationer från 1800 till nutid

Projekt syftar därför till att undersöka hur vetenskapen använt sig av olika illustrationspraktiker för att gestalta människan som art och ras. 

Finansiär: Vetenskapsrådet, 2 000 000 kr.

Koloniala dåtider, koloniala samtider – Nation, territorium och expansionsfront i det samtida Brasilien

Projektet utforskar kategorin índio i föreställningar om Brasilien, i det förflutna såväl som i samtiden. Genom att undersöka både idén om índion som ett nationens mytiska ursprung, och hur sådana bilder aktiveras inte bara i koloniala diskurser utan också i indigen dekolonial mobilisering.

Finansiär: Projektet har finansierats av Hilding Svahns fond för Latinamerikastudier samt Riksbankens Jubileumsfond.

   

Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat 

Med vår grund i  urfolks- och genusperspektiv, urfolksmetodologier/teorier, rasismforskning och i en tvärvetenskaplig miljö med humaniora, naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap, och med ledning av forskare som själva är urfolk bedriver vi forskning och utvecklar även tekniska, sociala och sociotekniska innovationer och lösningar i förhållande till de utmaningar som följer med klimatförändringar och beroende av fossila bränslen.

Finansiär: FORMAS Dnr 2017-01923, inom det Nationella forskningsprogrammet om klimat. Projektet  samverkar med ”Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi”, FORMAS framtida forskningsledare Dnr 2016-01039, också under ledning av May-Britt Öhman. 

Produktionen av deporterbarhet: Ensamkommande minderårigas asylprocesser

Projektet undersöker ensamkommande minderårigas asylprocesser i Sverige, med fokus på hur asylsökande barn blir deporterbara. Därmed undersöker projektet också hur den juridiska kategorin ”barn” fungerar i asylprocessen, och i relation till inkludering och exkludering.

Projektdeltagare: Anne Kubai (Projektledare, Södertörns högskola), Patricia Lorenzoni (Cemfor, Uppsala universitet)

Finansiär: Vetenskapsrådet (projektbidrag för forskning om rasism)

Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA

​Forskningsprojektet undersöker samtida arkeogenetisk forskning i Sverige, Frankrike och Storbritannien.

Finansiär: Riksbankens jubileumsfond, 8 000 000. Anslagsförvaltare: Stockholms universitet

Pandemi i det arktiska Norr

Foto: Natalia Kollegova

Unikt forskningsprojekt om pandemin i Norrbotten
En supradisciplinär och tvärvetenskaplig datainsamling om erfarenheter, resiliens och social mobilisering under Covid19 pandemin med fokus på Norrbottens län.

Projektbeskrivning
Finansiär: LTU, enheten för historia vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle,  har tilldelats 3,089 miljoner SEK av forskningsrådet FORMAS, för ett tolv månader långt projekt för att samla kunskap och erfarenheter från den pågående pandemin. 

Projekledare: May-Britt Öhman, Docent i miljöhistoria, gästforskare, enheten för historia, LTU. Forskare vid CEMFOR.

Leva utan olja?!

Omprövande av relationer med land och vatten utifrån urfolks landbaserade expertis för övergång till ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Projektet bygger på tidigare projekt Finansierad av FORMAS, framtidens orskningsledare, Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi; Urfolks klimatstudier; SEEDBOX: an Environmental Humanities C ollaboratory och EU FP7 projektet Networking for Communications Challenged Communities (N4C) Architecture, Test Beds and Innovative Alliances.

Efter deportationen

Detta är en studie om deportationens efterföljande konsekvenser. Den fokuserar på vad som händer med asylsökanden efter deportationen från Sverige och deras erfarenheter av det. Trots att det vetenskapliga intresset för förvar och deportation växer, är forskningen om det som händer efter deportationen ännu knapp.

Projektbeskrivning
Projektledare: Professor Shahram Khosravi

Väntan

Studien handlar om papperslösa migranters väntan på uppehållstillstånd i Sverige. Den fokuserar på deras uppfattningar om tid och hur deras 'irreguljära' status uttrycks medan de väntar.

Projektet "Väntan" ligger under Socialantropolgiska institutionen, Stockholms universitet.

Senast uppdaterad: 2021-02-08